Jag glömmer aldrig...

Du får passa dig som satan
för jag glömmer aldrig bort vad du gjort...

Tänker på det och även det andra också, jag glömmer aldrig. Jag glömmer aldrig vad du gjort..
Tänker mest på det och undrar hur det kunde ske.. Hur kunde jag låta det ske? En del av mig känner skam och skuld, en annan del känner ilska och hämnd, och annan del känner medkänsla och förlåtelse. Det är splittrade känslor. Nej, jag kan bara inte förlåta, hur kan jag? Det går bara inte. En sak som jag saknar är förståelse.. varför? Varför och hur det kunde ske har jag fortfarande inte fått svar på och kommer troligen aldrig någonsin att få heller.. Det efterlämnar ett tomrum inom mig, en frustration, saknad och sårbarhet. Jag kommer aldrig att glömma. Aldrig.

// NeeKee