Fakta om autism / Aspergers syndrom

Autism kan vara svår eller lättare.

Lättare autism kallas också för högfungerande autism.

Det är ofta samma sak som att ha Aspergers syndrom.

Man brukar kalla autism för autistiskt syndrom

och Aspergers syndrom för autismspektrumstörning.

Jag har fått diagnosen autistiskt syndrom, vilket är detsamma som autism. Eftersom jag är normalbegåvad, har jag högfungerande autism, vilket är detsamma som Aspergers syndrom. Hängde du med? Djungeln med begrepp är enormt stor.

Jag ska skriva lite kortfattat om vad högfungerande autism (HFA) /Aspergers syndrom (AS) är. Det är en lättläst och kortfattad version från autism.se.

Kortfattad fakta om Autism / Aspergers syndrom

AS/HFA är ett funktionshinder inom autismspektrumet som framför allt innebär ett annorlunda sätt att tänka och uppfatta och bemöta sin omgivning.

Förmågan att umgås och samspela med andra människor är annorlunda. Man kan ha svårt att förstå innebörden i andras gester, miner, tonfall och kroppsspråk. En del undviker ögonkontakt. Man kan ha svårt att intuitivt förstå andras känslor och outtalade önskemål. Ofta har man även svårt att förstå abstrakta uttryck och ett språk med dolda budskap. Istället vill man ha en rak, tydlig, och konkret kommunikation. 

Många som har AS/HFA föredrar fasta vanor och rutiner. Det är också vanligt att ha specialintressen. En del är väldigt fokuserade på sitt intresse och blir därför mycket kunniga. 

För att få diagnosen bör man ha en intelligens inom den så kallade normalvariationen. Personer med AS/HFA har alltså inte en utvecklingsstörning. Men precis som i den övriga befolkningen har man olika intelligens, några har hög och andra har normal eller svag. 

Det är vanligt att begåvningen är ojämn. En person kan till exempel ha en hög akademisk examen och samtidigt ha svårt att klara sitt praktiska vardagsliv. Konsekvensen kan bli att omgivningen ibland ställer för låga krav och ibland för höga. 

Ett krav för att få diagnosen HFA/AS är att man har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv. Om man inte har problem i vardagen i skolan och/eller på arbetet kan man alltså inte få diagnosen även om allt som står ovan stämmer. 

Det är vanligt att personer med AS/HFA har en annorlunda perception, även om det inte finns med i diagnoskriterierna. Det innebär att man kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus eller lukter, att vara känslig för beröring, att ha svårt med balansen eller ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Det här kan bidra till att man till exempel inte trivs på platser med mycket folk.

Till sist. Personer med AS/HFA är lika olika sinsemellan som människor utan den här diagnosen. Därför är det viktigt att ta reda på vilka styrkor och svårigheter varje person har. Det finns inte en lösning som passar alla.