Det var min första praktikdag (vilken är imorgon) och jag skulle ta taxin dit. Den var sen och jag var skräckslagen för att komma för sent till min första arbetsdag. Började gå mot bussen, men då ringer mamma mig och säger att taxin står vid huset. I panik springer jag hem igen, sätter mig i taxin och åker mot jobbet. En minut sen! Ingen fanns där att möta upp mig. Det skulle finnas två personer att möta upp mig, det hade de sagt. Var är dom? Det blev panik gånger en miljon! Jag bara stod där... som ett fån. Kunde inte röra mig. Men efter ett tag som för den delen kändes som flera timmar, kunde jag röra mig och jag gick försiktigt in på arbetsplatsen. Det var en förskola. Fyra-fem fröknar kom fram och bara stirrade på mig med konstiga blickar, innan de frågade vem jag var och vad jag hade för ärende där. Jag kunde inte få ur mig hela meningar, men de få ord som kom ur min mun lät förjävligt. Fröknarna fattade inte vad jag sade och lämnade mig ensam kvar i hallen. Barn kom fram till mig och frågade vad jag hette.. men jag kunde inte svara dem. Det blev bara mummel. En pojke sade rakt i ansiktet på mig; "du är konstig!" och sprang sedan iväg. Det kändes tungt att höra de orden från en liten pojke inte äldre än 5 år. Jag stod ensam kvar i hallen igen. Hur länge vet jag inte. Men plötsligt hörde jag ljud. Ljud från en flock djur som rusade i all hast förbi mig. Det var inte djur, det var barn. De sprang omkull mig. Jag låg kvar, oförmögen att kunna resa mig. Jag blev inte skadad, men jag blev helt låst. Kroppen ville inte lyda. Precis som utanför förskolan.
Och efter här är det suddigt..
Det är vad jag kallar en hemsk mardröm! :( Kommer jag kunna sova i natt när vetskapen finns att detta faktiskt kan hända och det är min första praktikdag????!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar