Rakt in i hjärtat!

Ibland önskar jag att jag inte kunde förstå. Att jag inte kunde se. Att jag var en blind höna i en hönsgård bland andra blinda höns. Att livet bara handlar om att släta över och inte om att rycka upp. Att jag inte behövde sanningen. Att jag inte brydde mig och att jag inte hade ett behov av att stötta. Fast jag önskar det bara en liten stund tills jag inser att livet är mycket ljusare på den hårda sidan.
Den som rullar sig i glas har inte bara ont utan lär sig även att hantera det.