Innerst inne är jag så otroligt trött. Men det är ingen trötthet som får mig att somna, snarare tvärtom. Tröttheten håller mig vaken och ger mig ångest. Precis som om jag inte har nog med ångest! På senare tid har ångesten vuxit och blivit kronisk. Den finns där hela tiden, varje dag, timme, minut och sekund! "Hålet" är det jobbigaste, det kommer när ångesten är som värst, måste då hålla en hand över för att "hålet" inte ska sluka mig. Oftast vet jag inte orsaken till min ångest, den bara finns där. Har ingen lust till något nuförtiden. Vad är det för mening med livt? Orkar inte stiga upp på morgonen, orkar inte duscha, klä på mig, äta, dricka, you name it! Det finns ingen mening med att göra det. Jag ska ändå ingenstans och ingenting händer under dagen. Är så less på det här! Hade det inte varit bättre om jag inte fanns? Man börjar ju undra... Ååhh, jag måste sova... men, jag vill inte! Kan ändå inte sova, så varför ligga där i sängen när jag kan göra annat? Fast det hade inte heller funkat. Jag måste sova, känner av det så jäkla mycket just nu. Känner mig yr, flummig, ser suddigt, huvudet känns som en tegelsten och hjärnan hänger inte med känner jag. Jaja, får väl ge det ett försök... godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar