Att bekänna och erkänna sig svag och dålig på alla sätt är inte kul. Idag skrev jag till min arbetskonsulent, hon som gett mig praktiken, att jag inte klarar av att jobba just nu. Det är en förnedring mot sig själv. Men hon svarade väldigt snällt och bra, så det känns ändå lite okej.
Vad gäller det som C berättade idag, känner jag mig fortfarande lite luddig. Jag förstår det hon sa och jag tror henne. Men vem är jag? Jag är förvirrad..
// NeeKee
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar