Var är min prins?

Idag ska jag ta bussen för att träffa Petra på Jägersro. Först ville hon att jag skulle ta bussen hela vägen in till Burlöv. Jo, men ellerhur... Jag som normalt aldrig tar bussen och som inte har något lokalsinne över huvud taget, ska hitta dit? Skulle inte tro det. Mår så jäkla dåligt just nu. Vill inte ta bussen! Varför måste jag ta bussen varje gång vi träffas? Det var bra i början när vi träffades på helgen och hon alltid hämtade mig. Nu måste jag ta bussen själv varje gång... Det innebär PANIK och ÅNGEST. Sen så måste jag köpa tabletter till mamma på apoteket! Sådana tabletter på recept. Buuuhuu... Vill INTE! Blir ännu mer PANIK och ÅNGEST. Sedan ska Petra och jag säkert fika och då måste jag beställa och betala själv. Det är inte heller som förr, då hon beställde och betalade för mig. Det blir ännu ännu ännu mer PANIK och ÅNGEST då. Just nu vill jag bara krypa ner under täcket i sängen och gråta. Men vad tjänar det till? Hade varit mycket bättre om jag hade kunnat försvinna ett tag och samtidigt försvann all panik och ångest. Icke, paniken och ångesten håller i sig både länge och väl. Den blir inte mildare heller, utan det blir bara värre och värre ju närmare jag kommer det otäcka. Vill bara stoppa in fingrarna i halsen och kräkas, men jag vet att det inte går. Jag klöks inte ens av att stoppa fingrarna i halsen. 

Jag sitter i mitt torn i en borg, instängd, med en eldsprutande drake nedanför som hindrar mig från att komma ut och göra roliga saker som alla andra. Väntar på prinsen som ska komma och rädda mig, men han kommer aldrig...